måndag 13 november 2017

Gartners trender 2020-2021

1. 2021 kommer de varumärken som ligger långt fram göra om sina sajter för att stödja visuellt sök och röstsök att öka intäkterna från sina digitala affärer med 30 procent.

2. 2020 kommer fem av de sju största digitala jättarna att omvandla sig själva i grunden för att skapa sin nästa möjlighet att ta ledningen.

3. 2020 kommer bankerna att få in en miljard dollar i affärsvärde genom att använda blockkedjebaserade kryptovalutor.

4. 2022 kommer majoriteten av alla individer i de utvecklade ekonomierna att konsumera mer falsk information än sann.

5. 2021 kommer artificiell intelligens att vara bättre på att skapa falskt innehåll än att spåra det. 

6. 2021 kommer mer än 50 procent av företagen att lägga mer på att skapa bottar och chattbottar än på traditionell app-utveckling.

7. 2021 kommer 40 procent av it-personalen att ha flera olika roller, varav de flesta är affärsrelaterade snarare än teknikrelaterade.

8. 2020 leder artificiell intelligens till en jobbtillväxt och skapar 2,3 miljoner jobbsamtidigt som 1,8 miljoner jobb försvinner.

9. 2020 kommer IoT att finnas i 95 procent av all elektronik i nydesignade produkter.

10. 2022 går hälften av IoT:s säkerhetsbudgetar till att laga, återkalla eller fixa säkerhetbrister snarare än att gå till skydd.


Källa:



måndag 25 september 2017

Om GDPR - det nya dataskyddet

Saxat ur dagens DI. Håller du med? Varför / varför inte?

"

Dataskyddet går för långt 

Övergången till den digitala ekonomi är en av våra viktigaste frågor, och det är avgörande att EU:s ramverk som definierar vår gemensamma digitala marknad skapar så bra förutsättningar som möjligt. Ett fritt, öppet och globalt internet är en viktig framtidskraft.
Skydd av persondata är en självklar del av en digital marknad. Samtidigt måste våra företag kunna använda data för att utveckla nya tjänster för konsumenterna. Det krävs en balans mellan innovation, konsumentnytta och skydd av persondata.
2016 antogs dataskyddsförordningen som innebär det mest långtgående skyddet för persondata i världen. Tyvärr saknades balans och begränsningarna blev så rigoröst att tusentals företagare fortfarande kämpar med att anpassa sig. Så ska det inte vara.Vårt uppdrag som lagstiftare är också att främja fri rörlighet av data och den europeiska marknaden genom rättssäkra och framtidsäkra regler. Därför tvingades vi rösta emot dataskyddsförordningen.
I parlamentet arbetar vi just nu med den E-privacyförordning som är avsedd att komplettera dataskyddsförordningen. Tyvärr är förslaget inte tydligt och konsistent med denna, och riskerar därmed att lägga ytterligare sten på börda för våra företag.
Att begränsa persondatainsamling innebär också att vi bakbinder annonsbranschen. Vi köper inte den rödgröna retoriken om att marknadsföring från stora elaka företag står i konflikt med konsumentintressen. Riktad reklam är en överlevnadsfråga för små nyhetssidor, appar och andra annonsfinansierade tjänster som efterfrågas av konsumenter.
Att begränsa användningen av cookies riskerar att kraftigt försämra shoppingupplevelsen online. Dessutom görs småföretag än mer beroende av Google och Facebook om de inte kan använda e-post för att nå existerande kunder.
Även allmänna kontaktregister som svenska Eniro kan få problem. De rödgröna i Europaparlamentet vill ha ett så kallat opt-in system där varje privatperson i registret måste ge sitt godkännande innan de läggs till. Vi har varit drivande för en kompromiss som gör det möjligt att behålla dagens system där man i stället kan begära att tas ur registren.
Andra restriktioner berör telemarketing, processande av metadata som behövs för att ta fram nya tjänster, och förbud att samla in data från hårdvara som krävs för säkerhetsuppdateringar. Därför tar vi nu krafttag för att ser till att de nya reglerna inte lägger sig som en våt filt över innovation och tillväxt.
Vad vi nu ser är att de rödgröna gör saken värre genom att utöka restriktionerna. Vi tycker inte detta är att ta ansvar för Europas framtid. Europas välfärd finansieras genom ett livskraftigt näringsliv. Vi uppmanar därför regeringen och våra rödgröna kolleger i Europaparlamentet att arbeta för balanserade och tydliga regler. Genom att bromsa innovation kommer Europa endast cementera begreppet "den gamla världen".
"


söndag 10 september 2017

"Brist på meningsfullt arbete kan leda till allvarlig hälsofara för medarbetare"

Som utbrändhet, fast mindre dramatiskt. Så beskriver fransmannen Frédéric Desnard det tillstånd av leda som till slut fick honom att stämma sin arbetsgivare Interperfumes på motsvarande 3,5 miljoner kronor, sedan han under fyra år knappt hade tilldelats några arbetsuppgifter alls.

Desnard drabbades av så kallad boreout, uttråkning intill och över utmattningens gräns. Fenomenet är vanligare än vi kanske tror – det heter ju ofta att vi halvt jobbar ihjäl oss. Men enligt den franske ekonomiprofessorn Christian Bourion, som har specialiserat sig på boreout, är uppåt en tredjedel av löntagarna allvarligt understimulerade på sina arbetsplatser

I Sverige hör Markus Hällgren, ledarskapsforskare och professor vid Handelshögskolan i Umeå, till dem som har gått till botten med fenomenet uttråkning.

Eller toppen , snarare. I spetsen för en internationell, tvärvetenskaplig forskargrupp ingick han i en klättringsexpedition uppför Mount Everest för att studera tristess i extrem miljö.

Att nära 300 människor har omkommit under bestigningen av detta världens högsta berg har många gånger med frustration och leda att göra, menar han:

– Everest är tråkigt. Och det är faktiskt uttråkningen som dödar människor.

Cirka fem dagar efter ankomsten till baslägret på 5 500 meters höjd noterade Markus Hällgren hur sysslolösheten började gå expeditionsdeltagarna på nerverna.

– De såg hur andra expeditioner passerade förbi, medan de själva bara satt stilla. I sin frustration började deltagarna ifrågasätta varandra, ledaren och planen för expeditionen. Ledaren försökte förklara att de måste invänta de rätta snöförhållandena, acklimatisera sig och undvika trängsel. Men alla ville inte lyssna, eftersom de var så uttråkade, säger Hällgren.

– Om ledaren hade varit mindre erfaren, hade han kanske gett efter för de rastlösa önskemålen om att genast klättra vidare, i värsta fall med ödesdigert resultat. Att gå upp på berget innan kroppen har anpassat sig betyder risk för höghöjdssjuka. Eller så kanske man går rakt in i en lavin.

Det ledaren i stället gjorde var att samla gruppen omkring sig när konflikterna blossade upp, för att bättre förklara syftet med sin plan. En projektor packades upp, för gemensamma filmaftnar i baslägret. Organiserade gruppaktiviteter som kortspel, historieberättande och även en discokväll bidrog till att tristessen så småningom gav vika, berättar Hällgren.

Många av erfarenheterna från Mount Everest är direkt överförbara på det vanliga, vardagliga arbetslivet, menar han.

– Vi omges ju av tråkighet. Som kan leda till sämre effektivitet, skadlig kontorspolitik och onödigt risktagande. Fika och after work är ritualer som kan bryta monotonin och öppna för bättre förståelse på en arbetsplats.

Är det verkligen så enkelt?

– Det är ingen universalmedicin mot leda, absolut inte. Men en väldigt viktig del. Arbetet blir som effektivast och roligast när människor känner samhörighet. Jobbrotation och andra nya utmaningar kan förstås också inverka positivt, säger Markus Hällgren.

Han tillägger:

– Att bättre försöka uppskatta det lilla tror jag är en nyckel till välbefinnande på jobbet. Vad har du åstadkommit i dag? Vem har du gjort något extra för, inom eller utanför organisationen? Skriv gärna ner några rader mot slutet av arbetsdagen, som påminnelse om vad du har att vara tacksam för. ▪

Fredrik Kullberg

Brist på meningsfullt arbete kan leda till allvarlig hälsofara för medarbetare




onsdag 6 september 2017

Blandfond blir sparfälla – så hittar du den bästa

Den som inte gör ordentlig research kan hamna i en riktig sparfälla. Men blandfonder kan vara en bra idé om du hittar rätt sort till en rimlig avgift. Så här hittar du bästa blandfonden.

■ Aggressiva: Chans till viss avkastning

De blandfonder som har ordet aggressiv i fondnamnet är den fondtyp som placerar mest i aktier, generellt sett omkring 75 procent. Eftersom vi har en flerårig period av börsuppgång bakom oss är det också de aggressiva blandfonderna som därför gett mest i avkastning. På fem år har de aggressiva blandfonderna i snitt avkastat 61 procent.

Många aggressiva blandfonder har skyhöga avgifter, upp emot tre procent. Movestic SICAV Fondservice Världen har exempelvis en årlig avgift på 3,03 procent.

Men det finns billiga fonder inom kategorin och de kan vara ett alternativ för den som vill ha en liten räntedel i sin fond framöver. AMF Balansfond har en avgift på 0,42 procent. Fonden gav mellan 2012 och 2016 en årlig avkastning på i snitt 11,6 procent. En annan fond med samma avgiftsnivå och samma årliga avkastning sett på fyra år är KPA Etisk Blandfond.

En dyrare fond är Carnegie Strategi, som har en avgift på 1,54 procent. Fonden placerar dock ungefär hälften i aktier och hälften i företagsobligationer, vilket ger chans till högre avkastning. Kanske är det en bra idé att välja fonden inom ramen för ett pensionssparande, exempelvis inom premiepensionen eller om fonden är valbar inom din kollektivavtalade tjänstepension. Då är den rabatterad och kostar mindre än en tredjedel så mycket.

■ Försiktiga: Vänta dig låg avkastning

Den här kategorin är de aggressiva blandfondernas motpol. Här läggs mellan tummen och pekfingret 75 procent i räntor och 25 procent i aktier. De passar dig som har en pessimistisk syn på börsen framöver, men som ändå vill ha ett halvt – eller ett fjärdedels – ben kvar i aktiemarknaden.

Som grupp har de försiktiga blandfonderna inte gått bra de senaste åren – och det finns naturliga förklaringar till det. Börsen har gått bra, samtidigt som räntorna varit låga. I år har fondtypen bara gett 0,73 procent i avkastning, och de senaste fem åren har de bara gett cirka 20 procent i avkastning. En tredjedel av de aggressiva blandfondernas avkastning.

De låga avkastningsmöjligheterna gör det extra viktigt att tänka på avgiften. ICA Banken Varlig kostar 0,64 procent i årlig avgift, vilket är okej. Nordnet Försiktig kostar 0,68 procent. Men förvänta dig ingen vidare avkastning att glädjas åt.

■ Flexibla: Komplext

De flexibla blandfonderna har mer komplexa förvaltningsstrategier, som har högre frihetsgrad för att förvaltaren därmed ska kunna "pricka rätt" i växlingen mellan räntor och aktier. Komplexiteten gör att förvaltaren tar ut en högre avgift, och fondera är svåra att förstå.

Men att pricka rätt är svårt. De flexibla blandfonderna har i år bara gett en avkastning på 2 procent. De senaste fem åren är avkastningen 36 procent. Inte sällan är det just de orimligt höga avgifterna som ligger i vägen för ett bättre resultat. Coeli Medel har en avgift på 2,84 procent, och Mobilis Mix kostar 2,70 procent i årlig avgift. Det är mycket högt.

Vill du absolut hitta en fond i den här kategorin så kan Avanzas samarbete med Skagen vara intressant. Avanzas fond-i-fond placerar i Skagen Fonders aktivt förvaltade fonder. Den årliga avgiften ligger på strax över 1 procent.

■ Balanserade: Dyrt – och billigt

Här investeras mellan 35 och 65 procent i aktier eller aktiefonder.

Här finns extremt och orimligt dyra fonder. JRS Global Wealth RC kostar exempelvis 2,82 procent. Fair Play kostar 2,7 procent. I snitt ligger avgiften för hela kategorin på 1,54 procent, samtidigt som avkastningen i år i snitt är 1,24 procent. Det är ingen bra ekvation. På fem år har fonderna gett 40 procent i avkastning, klart sämre än exempelvis de aggressiva blandfonderna.

Men inom kategorin balanserade hittar vi faktiskt också de billigaste blandfonderna. Swedbank Robur Access Mix kostar 0,2 procent och har gått bättre än andra fonder i sin kategori varje år sedan 2013. ▪

Frida Bratt

Blandfond blir sparfälla – så hittar du den bästa


"


Allt gott!
Elisabeth Stjernstoft

Skickat från min iPad

måndag 4 september 2017

Om att stänga av prenumerationer i iPhone och Ipad

Att stänga av prenumerationer i iPhone och Ipad är inte helt lätt eller intuitivt.

Man gör det under Inställningar - iTunes Store och App Store - klicka på Apple ID.

Insaxat från Apples support (så slipper även jag googla på det nästa gång igen...):

"

Manage your subscriptions

On your iPhone, iPad, or iPod touch

To view your subscriptions, tap this link: View my subscriptions. Or follow these steps:

1.    Go to Settings > [your name] > iTunes & App Store.

2.    Tap your Apple ID at the top of the screen.

3.    Tap View Apple ID. You might need to sign in or use Touch ID.

4.    Tap Subscriptions.
Tap the subscription that you want to manage.
If you're being charged for a subscription, but you don't see it in your list of subscriptions, it might be billed through someone other than Apple. 
Get help with subscriptions that aren't in your list.

5.    Use the options to manage your subscription. You can choose a different subscription offering, or tap Cancel Subscription to cancel your subscription. If you cancel, your subscription will stop at the end of the current billing cycle.


"

Källa:

https://support.apple.com/en-us/HT202039