söndag 10 september 2017

"Brist på meningsfullt arbete kan leda till allvarlig hälsofara för medarbetare"

Som utbrändhet, fast mindre dramatiskt. Så beskriver fransmannen Frédéric Desnard det tillstånd av leda som till slut fick honom att stämma sin arbetsgivare Interperfumes på motsvarande 3,5 miljoner kronor, sedan han under fyra år knappt hade tilldelats några arbetsuppgifter alls.

Desnard drabbades av så kallad boreout, uttråkning intill och över utmattningens gräns. Fenomenet är vanligare än vi kanske tror – det heter ju ofta att vi halvt jobbar ihjäl oss. Men enligt den franske ekonomiprofessorn Christian Bourion, som har specialiserat sig på boreout, är uppåt en tredjedel av löntagarna allvarligt understimulerade på sina arbetsplatser

I Sverige hör Markus Hällgren, ledarskapsforskare och professor vid Handelshögskolan i Umeå, till dem som har gått till botten med fenomenet uttråkning.

Eller toppen , snarare. I spetsen för en internationell, tvärvetenskaplig forskargrupp ingick han i en klättringsexpedition uppför Mount Everest för att studera tristess i extrem miljö.

Att nära 300 människor har omkommit under bestigningen av detta världens högsta berg har många gånger med frustration och leda att göra, menar han:

– Everest är tråkigt. Och det är faktiskt uttråkningen som dödar människor.

Cirka fem dagar efter ankomsten till baslägret på 5 500 meters höjd noterade Markus Hällgren hur sysslolösheten började gå expeditionsdeltagarna på nerverna.

– De såg hur andra expeditioner passerade förbi, medan de själva bara satt stilla. I sin frustration började deltagarna ifrågasätta varandra, ledaren och planen för expeditionen. Ledaren försökte förklara att de måste invänta de rätta snöförhållandena, acklimatisera sig och undvika trängsel. Men alla ville inte lyssna, eftersom de var så uttråkade, säger Hällgren.

– Om ledaren hade varit mindre erfaren, hade han kanske gett efter för de rastlösa önskemålen om att genast klättra vidare, i värsta fall med ödesdigert resultat. Att gå upp på berget innan kroppen har anpassat sig betyder risk för höghöjdssjuka. Eller så kanske man går rakt in i en lavin.

Det ledaren i stället gjorde var att samla gruppen omkring sig när konflikterna blossade upp, för att bättre förklara syftet med sin plan. En projektor packades upp, för gemensamma filmaftnar i baslägret. Organiserade gruppaktiviteter som kortspel, historieberättande och även en discokväll bidrog till att tristessen så småningom gav vika, berättar Hällgren.

Många av erfarenheterna från Mount Everest är direkt överförbara på det vanliga, vardagliga arbetslivet, menar han.

– Vi omges ju av tråkighet. Som kan leda till sämre effektivitet, skadlig kontorspolitik och onödigt risktagande. Fika och after work är ritualer som kan bryta monotonin och öppna för bättre förståelse på en arbetsplats.

Är det verkligen så enkelt?

– Det är ingen universalmedicin mot leda, absolut inte. Men en väldigt viktig del. Arbetet blir som effektivast och roligast när människor känner samhörighet. Jobbrotation och andra nya utmaningar kan förstås också inverka positivt, säger Markus Hällgren.

Han tillägger:

– Att bättre försöka uppskatta det lilla tror jag är en nyckel till välbefinnande på jobbet. Vad har du åstadkommit i dag? Vem har du gjort något extra för, inom eller utanför organisationen? Skriv gärna ner några rader mot slutet av arbetsdagen, som påminnelse om vad du har att vara tacksam för. ▪

Fredrik Kullberg

Brist på meningsfullt arbete kan leda till allvarlig hälsofara för medarbetare




Inga kommentarer: